Du naturalisme piétiste à l’expressionnisme mystique d’August Strindberg

Daniel Larangé

Abstract


l' article ne contient pas résumés dans cette langue

Literaturhinweise


Œuvres d’August Strindberg

Strindberg A. (1990) : Du hasard dans la production artistique [1 re éd. 1894]. Paris :

L’Échoppe.

Strindberg A. (1896) : Inferno [1 re éd. 1897], éd. C.G. Bjurström. Paris : Gallimard.

Strindberg A. (1986) : Jardin des plantes [1 re éd. 1896]. Göteborg : Torsten Hedlund.

Strindberg A. (1903) : Der bewusste Wille in der Weltgeschichte: Skizze zu einem

Buch. Leipzig : H. Seemann.

Strindberg A. (1921) : « L’horizon et l’œil », in: Samlade Skrifter – 27: Prosabitar

från 1890-talet: Svensk natur, Historiska uppsatser, Naturvetenskapliga skrifter,

Varia [Œuvres complètes – tome 27: proses depuis 1890: la nature suédoise,

essais d’histoire, écrits en sciences naturelles, varia]. Stockholm : Albert Bonnier.

Strindberg A. (1987) : Werke in zeitlicher Folge – Band 10, hrsg. A. Gundlach.

München : Insel.

Strindberg A. (1985) : Samlade Verk – del 23, red. P.E. Ekholm. Stockholm :

Almqvist & Wiksell.

Strindberg A. (2006) : Un livre bleu [1 re éd. 1907], trad. E. Balzamo et P. Morizet.

Paris : L’Herne.

Strindberg A. (1911) : ‫שרשית‬ ‫מלח‬ Världs-Språkens rötter [Racines des langues

mondiales]. Stockholm : Albert Bonnier.

Littérature secondaire

Brain R.M. (2010) : « How Edvard Munch and August Strindberg contracted

protoplasmania: memory, synesthesia, and the vibratory organism in Fin-de-Siècle

Europe », Interdisciplinary Science Reviews, Vol. 35 n°1, pp.7-38.

Briens S. (2010) : Paris : laboratoire de la littérature scandinave moderne 1880-

Paris : L’Harmattan.

Caliandro S. (2004) : « La peinture d’Auguste Strindberg entre hasard et folie, ou

l’imagé transcendant le vécu », in : S. Caliandro (dir.), Espaces perçus, territoires

imagés en art. Paris : L’Harmattan.

Carlson H.G. (1996) : Out of Inferno : Strinberg’s reawakening as an artist.

Seattle/London : University of Washington Press/A McLellan Book.

Carlson H.G. (2000) : « Réflexions sur le processus créatif chez Strindberg : le rôle

des références visuelles », in : E. Balzamo (dir.), August Strindberg. Paris :

L’Herne, pp. 264-270.

Cavallin A., Westerståhl Stenport T. (2006) : Det gäckande könet : Strindberg och

genusteori [Le Sexe insaisissable : Strindberg et la théorie sexuelle]. Ågerup :

Östlings Bokförlag Symposion.

Cedergren M. (2005) : L’Écriture biblique de Strindberg: études textuelles des

citations bibliques dans ”Inferno”, ”Légendes” et ”Jacob lutte”. Stockholm:

Université de Stockholm.

Chéroux C. (1994) : L’Expérience photographique d’August Strindberg. Paris : Actes

Sud.

Chéroux C. (2001) : « La carnographie », in : H. Jézéquel (dir.), L’Île Carn, rencontre

en bordure du temps. Paris : Créaphis, pp. 213-228.

Daneshvar-Malevergne N. (2009) : Narcisse et le mal du siècle. Paris : Dervy.

Derckert C. (1962) : August Strindberg : mälningar : utställningen. Stockholm :

Moderna museet/Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet.

Emmer M. (2012) : Imagine Math: between culture and mathematics. Milan/New

York : Springer.

Feuk D. (1991): August Strindberg : paradisbilder, infernomäleri, Hellerup, Bløndal.

Gavel Adams A.-C. (2000) : « Strindberg et l’occultisme en France », trad. P. Voilley,

in : E. Balzamo (dir.), August Strindberg. Lausanne : L’Âge d’Homme, coll.

« Cahiers de L’Herne », pp. 173-184.

Granath O., Campany D., Sainsbury H., Söderström G. (2005) : August Strindberg :

painter, photographer, writer. London : Tate Modern Gallery.

Grimal S. (1994) : « Strindberg dans la presse française : 1894-1902 », in : G.

Engwall (dir.), Strindberg et la France. Stockholm: Almqvist & Wiksell

International, pp. 65-67.

Hamann H.T., Morse J. and Sefusatti E. (2005), Categories – on the beauty of

physics: essential physics concepts and their companions in art and literature.

New York : Vernacular Press.

Hedström P. (2001) : « Strindberg et les arts plastiques : un panorama », in : O.

Granath (dir.), Strindberg peintre et photographe. Paris : Réunion des Musées

Nationaux, pp. 9-102.

Hedström P. (2001) : Strindberg: målaren och fotografen. Stockholm :

Nationalmuseum.

Hemmingsson P. (1962) : August Strindberg – fotografen. Uppsala, s.e.

Hemmingsson P. (1963) : August Strindberg som forograf : en studie. Stockholm :

Bonnier.

Hemmingsson P. (1970) Fotohistoriskt: kring fotografins pionjärer och deras bilder.

Stockholm : Bonnier.

Hemmingsson P. (1989) : August Strindberg som fotograf: August Strindberg the

photographer. Åhus : Kalejdoskop.

Jaspers K. (1993) : Strindberg et Van Gogh, Swedenborg-Hölderlin : étude

psychiatrique comparative, trad. H. Naef, suivi de : La Folie par excellence, trad.

M. Blanchot. Paris : Minuit.

Johannesson E.O. (1962) : « The problem of identity in Strindberg’s novels »,

Scandinavian Studies, vol. 34, n°1, pp. 1-35.

Larangé D.S. (2014) : « Une foi rationnelle dans l’irrationnel : Helena Petrovna

Blavatsky, fondatrice d’une religion moderne », in : Science et mystique dans le

romantisme social : discours mystique et argumentation scientifique au XIX e

siècle. Paris : L’Harmattan.

Larangé D.S. (2011) : « Les Lumières, métaphore maçonnique aux sources du

romantisme français », in : Études et recherches en philologie : série langues

romanes, Piteşti, Editura Universitatii din Piteşti, pp. 28-49.

Levander H. (1994) : « Séraphîta : le roman de Balzac et son importance pour

Strinberg », in : G. Engwall (dir.), Strindberg et la France. Stockholm : Almqvist

& Wiksell International, pp. 53-64.

Mätte Schmidt T. (1972) : Strindbergs måleri: en monografi. Malmö : Alhem.

Milochevitch N. (1997) : Nietzsche et Strindberg : psychologie de la connaissance,

trad. Z. Hadji-Vidoíkovitch. Lausanne : L’Âge d’Homme.

Nyblom C.R. (1863) : Konst-studier i Paris. Upsala : W. Schultz.

Nyblom C.R. (1869) : Estetiska studier : ny samling. Upsala : W. Schultz.

Olsson U. (2002) : Jag blir galen: Strindberg, vansinnet och vetenskapen [Je suis fou

: Strindberg, la folie et les sciences]. Stockholm : Brutus Östling.

Poulenard É. (1962) : Strindberg : romancier et nouvelliste, Paris : Puf.

Röhl M. (1994) : « Les liaisons avantageuses : Strindberg et les relations de la France

avec la Suède », in : G. Engwall (dir.), Strindberg et la France. Stockholm :

Almqvist & Wiksell.Du naturalisme piétiste à l’expressionnisme mystique ...

Söderström G., Rangström T., Pasche W., Gundlach A. (1981) : Der Andere

Strindberg: Materialien zu Malerei, Photographie und Theaterpraxis. Frankfurt

am Main : Insel.

Söderström G. (1989) : August Strindberg – ”Underlandet” : Malmö Konsthall, [26

december 1989 – 4 februari 1990]. Malmö : Malmö Konsthall.

Söderström G. (1972) : Strindberg och Bildkonsten [Strindberg et l’art pictural].

Stockholm : Forum.

Stockenström G., « Le Journal occulte : secrets de la création : le grand chaos et

l’ordre infini », in : August Strindberg, pp.191-209.

Swedenborg E. ([1741] 1857) : Traité des représentations et des correspondances,

trad. J.F.E. Le Boys des Guays. Saint-Amand : Librairie de la Nouvelle Jérusalem.

Strindberg A. (1964) : Théâtre cruel et théâtre mystique, dir. Maurice Gravier, trad.

Marguerite Diehl. Paris : Gallimard.

Sylwan G. (1949) : « Strindberg som målare och modell » [Strindberg, peintre et

modèle], Nationalmusei utställningskatalog, n°153.

Szalczer E. (1998) : Strindberg’s cosmic theatre: theosophical impact and the

theatrical metaphor. Ann Arbor (Mich.) : UMI Dissertation Services.

Vogelweith G. (1978) : « Strindberg et l’occultisme parisien », Revue d’histoire du

théâtre, n°3, pp. 334-345.




DOI: http://dx.doi.org/10.17951/lsmll.2014.38.1.1
Date of publication: 2015-05-20 17:37:10
Date of submission: 2015-04-22 00:58:48


Statistiken


Sichtbarkeit von Abstracts - 554
Downloads (from 2020-06-17) - PDF (English) - 302 PDF (Français (France)) - 114

Indikatoren



Refbacks

  • Im Moment gibt es keine Refbacks


Copyright (c) 2015 Lublin Studies in Modern Languages and Literature

Creative-Commons-Lizenz
Dieses Werk steht unter der Lizenz Creative Commons Namensnennung 4.0 International.