Rozwój semantyczny germańskiego *steur-: pale, stery, kotwice, pręty łoziny i chowane kile

Eldar Heide

Streszczenie w języku polskim


Autor omawia relację między starogermańskimi słowami oznaczającymi ster, czyli staronordyjskim stýri / stjórn, starowysokoniemieckim stiura, staroangielskim steor itd., oraz staronordyjskim staurr ‘(zaostrzony) słup’. Słowa te najprawdopodobniej łączy wymiana samogłosek (ablaut), trudno jest jednak ustalić kognitywny związek między nimi. Zazwyczaj twierdzi się, że słowa stýri i in. pierwotnie oznaczały podobną do wiosła belkę, kłodę lub słup, których używano do sterowania statkiem. Trudno to jednak robić przy pomocy tego typu przedmiotów, a wiosło sterowe nie wygląda jak żaden z nich. W artykule stawia się zatem tezę, iż stýri (i inne wymienione wyżej słowa) pierwotnie znaczyły mniej więcej to samo, co staurr, czyli słup wprowadzany w stawiające opór podłoże i kotwiczący dany obiekt. Z najwcześniejszych przedstawień północnoeuropejskich staków ze stýris (czyli staków wiosłowych) wynika, iż funkcją stýri nie było nadawanie statkowi kierunku, lecz zabezpieczenie go przed bocznym dryftem. Na stjóri (co w staronordyjskim znaczyło ‘prymitywny rodzaj kotwicy’) kluczowym elementem jest znajdujący się w dolnej części zaostrzony element wbijany w dno. Podobnie w języku farerskim, stjóri to lina lub zapięcie, przy pomocy którego wyciągane są z morza na brzeg ludzie i towary. Podobne znaczenie mają norweskie słowa stjor/stjore. Kluczowym argumentem przemawiającym za stawianą tu hipotezą jest to, iż stýri / stjórn / stiura itd. mają oryginalne znaczenie bliskie staronordyjskiego staurr, jak wskazują na to związki etymologiczne między nimi. Istniejący obecnie kompleks semantyczny to steer (ang.), steuern (niem.) itd. prawdopodobnie ewoluował wspólnie ze stýri (i innymi słowami), towarzysząc rozwojowi północnoeuropejskiego statku żaglowego w okresie dynastii Merowingów.

Słowa kluczowe


żeglarstwo w epoce żelaza; statek wiosłowy; ster; sterowanie statkiem; etymologia; Wörter und Sachen

Pełny tekst:

PDF (English)

Bibliografia


Åkerlund, Harald. 1963. Nydamskeppen. En studie i tidig skandinavisk skeppsbygnadskonst. Göteborg: Sjöfartsmuseet.

Ásgeir Blöndal Magnússon. 1989. Íslensk orðsifjabók. Reykjavík: Orðabók Háskólans.

Bjorvand, Harald. 2020. Stjørdalselva. Namn og nemne 37: 37–49.

Cancik, Hubert and Helmuth Schneider. 1996–2003. Der Neue Pauly. Enzyklopädie der Antike. Stuttgart: Metzler.

Christensen, Arne Emil. 1992. Skipet. In Arne Emil Christensen et. al. (eds.) Osebergdronningens grav. Vår arkeologiske nasjonalskatt i nytt lys. 138–153.Oslo: Schibsted.

Crumlin-Pedersen, Ole. 1997. Viking-Age ships and shipbuilding in Hedeby/Haithabu and Schleswig. Ships and boats of the North 2. With contributions by Christian Hirte, Kenn Jensen and Susan Möller-Wiering. Schleswig: Archäologisches Landesmuseum der Christian-Albrechts-Universität.

Evans, A. C. and R. Bruce-Mitford. 1975. The ship. In Rupert Bruce-Mitford (ed.) The Sutton Hoo ship-burial 1. Excavations, background, the ship, dating and inventory. 345–435. London: British Museum Publications.

Falk, Hjalmar and Alf Torp. 1903–1906: Etymologisk ordbog over det norske og det danske sprog. 2 band med løpande paginering. Kristiania: Aschehoug.

Fritzner, Johan. 1883–1896. Ordbog over Det gamle norske Sprog 1–3. 1. utg. Christiania 1867. Kristiania: Den norske Forlagsforening.

Gjessing, Helge. 1925. Vest-Agder i forhistorisk tid. In G. Midttun (ed.) Vest-Agder. Norske bygder II. 33–75. Bergen: John Grieg.

Grimm, Jacob and Wilhelm Grimm. 1854–1961. Deutsches Wörterbuch. 32 volumes. Leipzig: Hirzel.

Heide, Eldar and Terje Planke. 2019. Viking ships with angular stems – Old Norse beit? Mariner’s Mirror 105(1): 8–24.

Hermundstad, Knut. 1952. Ættarminne. Gamal Valdreskultur. Norsk folkeminnelags skrifter 70. Oslo: Norli.

Holmberg [Harva], Uno. 1922. Der Baum des Lebens. Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia. Sarja B 16:3. [Helsinki].

Jacobsen, M. A. and Chr. Matras. 1961. Føroysk-donsk orðabók. Færøsk-dansk ordbog. 2. útgáva nógv broytt og økt. Tórshavn: Føroya Fróðskaparfelag.

Kildal, Jens. 1945 [1730 and later]. Afguderiets Dempelse og den Sande Lærdoms Fremgang […]. Nordlands og Troms finner i eldre håndskrifter. Nordnorske samlinger 5, 2. Utgåve Marie Krekling. Oslo: Brøgger. 97–152.

Köbler, Gerhard. 1989. Gotisches Wörterbuch. Leiden, New York, København, Köln: Brill.

Liddell, Henry George et. al. 1940. A Greek–English Lexicon. Ninth edition with a revised supplement. Oxford: Clarendon.

Lindqvist, Sune. 1941–1942. Gotlands Bildsteine. 2 volumes. Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. Archäologische Monographien. Gesammelt und untersucht von Gabriel Gustafson und Fredrik Nordin mit Zeichnungen von Olof Sörling. Photographien von Harald Faith-Ell. Nach erneuter Durchsicht und Ergänzung des Materials herausgegeben von Sune Lundqvist. Stockholm: Wahlström Widstrand.

Lúðvík Kristjánsson. 1982. Íslenzkir sjávarhættir II. Reykjavík: Bókaútgáfa Menningarsjóðs.

Montgomery, James E. 2000. Ibn Fadlan and the Rusiyyah. Journal of Arabic and Islamic Studies 3: 1–25.

Norsk Ordbok. 1966–2016. Ordbok over det norske folkemålet og det nynorske skriftmålet. Oslo: Det Norske Samlaget.

Ordbok över svenska språket 1898–. Utgiven av Svenska akademien. [Ordbok öfver svenska språket / Svenska akademiens ordbok]. Lund: Gleerup.

Pokorny, Julius. 1959. Indogermanisches etymologisches Wörterbuch. 2 volumes. Bern: Francke.

Rieck, Flemming and Ole Crumlin-Pedersen. 1988. Både fra Danmarks oldtid. Båd og skib i Danmark 1. Roskilde: Vikingeskibshallen.

Schützeichel, Rudolf. 2004. Althochdeutscher und Altsächsischer Glossenwortschatz. Bearbeitet unter Mitwirkung von zahlreichen Wissenschaftlern des Inlandes und des Auslandes. Tübingen: Niemeyer.

Sigfús Blöndal. 1920. Islandsk–dansk Ordbog. Íslensk–dönsk orðabók. Reykjavík: I kommission hos Verslun Þórarins B. Þorlákssonar.

Solander, Carl. 1910 [1726]. Kort relation, om den danska Missions tilstånd uti Norrige […]. In Edgar Reuterskiöld (ed.) Källskrifter till lapparnas mytologi. 18–27. Stockholm: Ivar Hæggströms boktryckeri.

Stavrum, Einar. 1978. Forming i naturmaterialer. Oslo: Universitetsforlaget.

Steinnes, Asgaut and Eirik Vandvik. 1965. Latinsk ordbok. 2. utg. Fyrste utgåva 1958, men rettingar i 1965. Oslo: Det Norske Samlaget.

Strøm, Hans. 1762. Physisk og Oeconomisk Beskrivelse over Fogderiet Søndmør, beliggende i Bergens Stift i Norge. Oplyst med Landkort og Kobberstykker 1. Sorøe / Kiøbenhavn: Jonas Lindgren / Rotheske Boglade.

Vries, Jan de. 1962. Altnordisches etymologisches Wörterbuch. Zweite verbesserte Auflage. Fyrste utgåve 1961. Leiden: E.J. Brill.

Wachsmann, Shelley. 2009. Seagoing ships and seamanship in the Bronze Age Levant. London: Chatham Publishing.

Wachsmann, Shelley. 2009 [1995]. The Sea of Galilee boat. College Station: Texas AM University Press.

Watkins, Calvert. 2000. The American heritage dictionary of Indo-European roots. Second edition. Boston: Houghton Mifflin.




DOI: http://dx.doi.org/10.17951/et.2022.34.167
Data publikacji: 2022-09-30 20:08:37
Data złożenia artykułu: 2022-05-24 11:21:01


Statystyki


Widoczność abstraktów - 344
Pobrania artykułów (od 2020-06-17) - PDF (English) - 170

Wskaźniki



Odwołania zewnętrzne

  • Brak odwołań zewnętrznych


Prawa autorskie (c) 2022 Eldar Heide

Creative Commons License
Powyższa praca jest udostępniana na lcencji Creative Commons Attribution 4.0 International License.